Sonntag, 27. Dezember 2009

BRIGADA ba "Orosiin Oligarchie-uud/Bayachuud"


Roman Abramowich (1966- )Роман Аркадьевич Абрамович

Abramowitsch: “What’s the difference between a rat and a pet mouse? Public relations.”

Roman Abramowitsch ni  bidnii sain medeh
orosiin  Oligarh-uudiin neg bilee. Unuudur tuunii namtar bolood herhen bayajsan tuhai  huurney gej bodloo. Tereer bagadaa unchin uuruusun ussun buguud dund surguulaa tugsulgui hayasan aj. Tuunii hurungutun boloh zamnal ni Jeltsinii uyes buyu 90ed onii ehen uyed ehelsen buguud 90ed onii tugsuluur orosiin Gazariin tos, Tumurlugiin uildvereer Orosiin tolgoi tsohih tom bayan bolj chadsan. 2003 onid uuriin orosod huvi ezemshih hurungiin ihenh huviig zaran ulmaar hiliin chandad garan bukh hurunguu shiljuulen Londond amidrah bolson. Ingeh shaltgaan ni  tuhain uyed zasag barij baisan Putinii zasaglaltai shuud holbootoi yum. England-d suurshin ulmaar  aldart Football Club " Chelsea" -g hudaldan avsanaar tuhain uyed neleed shuugian tarisan yum.

Beresowskiin numrug dor

Ankhlan huvantsar togloom mashinii selbeg heregsel hudaldaj ehlesen tereer udalgui 1992 ond Gazariin tosnii business-t hul tavisan yum. Tuunii undsen hurungu ni huuramch bichig barimt ashiglan olson 5000 tonn tulshnii diesel baijee. Tuhain uviin RUNICOM companiar damjuulan orosiin Neft bolovsruulah uildveruudtei(Raffinerien) hudaldaa hiideg baisan buguud hamgiin gol tunsh ni tuhain uyiin Sibiriin Omskiin Raffinerie baijee. Unuudur ene ni   SIBNEFT company ni  bolj urgujin  tuunii buren medeld shiljsen baina .
Gevch ene bukh olz omog hurungu mungiig tereer negen hunii iveelguigeer hezeech olj avch chadahgui baisan gedeg. 1992 ond tuhain uyiin orosiin hamgiin huchirheg bayan boloh
Boris Beresowsktoi uulzsanaar ene buhen ehlejee. Beresowski tuunii naimaanii avyasiig tanin unelj ulmaar tuuniig uuriin "khanhuu" bolgon urgumjilsun yum.

Beresowski tuuniig Jeltsen-iig toiron hureelegchiin hureend oruulsan buguud uuriin chuhal managementiin uureg  hariutslaga daalgasan yum.

1996 ond tereer Sibneftiin yurunhii zahiral bolon tus companiin huvitsaanii 12,2% ezemshih bolson. Zahiral bolhoos umnu Beresowski bolon Jewgeni Shidler nartai  hamtran huvichlaliin numruguur tus companiig zah zeeliin uniin uchuuhen hesgeer hudaldan avsan yum.


  • SIBNEFT-n huvichilaliin talaar : Gazariin tosnii bisnessmen  Abromawich tuhain uyiin tunsh boloh Beresowski-d Orosiin tom neftiin company boloh ROSNEFT-n 2 tom ohin companiig huvichlan avch SIBNEFT-t negtgehiig sanal bolgojee. Tuhain uyiin "nuuts noyonton" Beresowskich ene talaar boloh buhniig hiisen ba  tereer Yurunhii said Chernomyrdin-iin namiin songuuliin uil ajillagaand il dald helbereer tuslajee. Mun hurungu mungunii chamgui handiv uguhuus gadna Beresowskiin ezemshild bdag ORT TV-eer ilt demjih uhuulga companyt ajil yavuulsan gedeg. Horvood unegui yum baidaggui gegcheer shinehen "dahin" songogdson yurunhii said bayarlasan talarhsanaa ilerhiilen naiz mun businessiin tunshdee SIBNEFTiig huvchilan avah erhiig olgojee. Gehdee medeej hen negend ulsiin umchiig zugeer l huvchilaad ugchuihuj boldoggui bolhoor  yamar neg shaltag shaltgaan gargah heregtei bolj. Tiimees Beresowski umnu ni  aldagdald orood uil ajillagaa ni dogoldood bsan ulsiin medliin  "ORT " TV-g  barag hucheer shahuu huvchilj avsan bsaniigaa unuuh "shaltag shalgaan"-aa bolgoj ,ashiggui ajillaj baigaa company-g ulsaas avch achaanaas ni hungulsun ner zuun,tuuniihee hariu bolgon ulsaas tiinhuu 1 jiliin daraa SIBNEFT-g  huvichlan avchee.
  • SIBNEFTiin gol tsum ni Omsk-n Raffiniere baisan buguud ashigtai ajillahaas gadna tuhain uydee Orosiin hamgiin suuliin uyiin tonog tuhuurumjtei urdaa baridag uildver ni baijee. Medeej tuhain uyiin Osk-n erh yambatanuut barag uursdiin gej helj boloh uildveree haa baisan Moskvagaas irsen bayachuudad zugeer l harsaar baigaad aldahiig  ul husen chadah chineegeeree eserguitsjee. Enehuu eserguutsliig uildveriign Yurunhii nariin bichgiin darga Ivan Litskewich udirdaj bsan bolovch yamarch ur dund hureegui aj. SIBNEFTi-g Beresowski-iin medeld shilljihees  5 honogiin umnu Ivan Litskewich-n tsogtsos goloos oldson gedeg.
Kreml dahi "nuuts noyonton"

Beresowskitoi tanitssanii hucheer Abramowich  yrunhiilugch Jeltsinii ohin Tatjanatai taniltsaj,Jeltsin Tatyana nariin  itgel naidvar huleesen humuusiin neg ni bolj chadjee. Jeltsin-ii biyiin baidliin ulmaas tuunii ohin barag bukh asuudliig ni shiidverledeg baiv.  "Jeltsinii erin uy"-iin tugsguld Abramowich-g  Kreml-iin "nuuts noyonton", "kremliig sanhuujuulegch" hemeen nerleh bolson gedeg. Uuriin ashigtai bair suuriin hucheer  tereer uuriin ezent gureniig ulam tomsgoson buguud  tumur tumurlugiin salbart hul tavisan baina.


"Iveen tetgechiin sentii"-d

1998 ehend uy gehed Beresowski orosiin hamgiin huchirheg nuluu buhii bayan ni bolson bailaa. Bayajaad zogsohgui tereer uls turuur oroldoj ehelsen baiv. Jeltsin hund uvchtei baisan ter uyed  zasgiin gazar sardaa neg ogzorch,mun shineer songogddog baisan ba  uls turiin ene togtvorgui baidliig etses bolgohiin tuld Beresowski Sankt Peterburg hotiin zahiragch Putin-g  yurunhii said bolhod ni hurungu mungu bolood busad talaar demjij tetgej baijee. Haramsaltai ni " hun tejeevel tolgoi tsusdana ,mal tejeevel am tosdono" gedegiin ulgereer Putin turiin tolgoid garanguutaa urd tsagiin iveen tetgegchteigee temtsej ehlesen bna. Ingehdee Putin huuli erh zuin baiguullagaar tuunii umnuh olon hereguudiig dahin suhun murduulsen gedeg. Medeej Beresowskid ch urdiin haagdsan haagdaagui zalilangaas avhuulaad tatvar nuun dargduulsan ,mungu ugaasan geh met olon herguud hangalttai bailaa. Beresowski ch tsag uyiin baidal tsevuun bolj buig oilgon eh ornoosoo sand mend haranhui shunuur durvun garsan gedeg. Tereer  odoo Jeltsinii uyiin   bayachuudiin negen adilaar tsagaachlan Londond amidarch bgaa bulguu.
Beresowskiig durven zugtsanii daraa uussen hooson oron zaig tuunii huuli ysnii "khanhuu" Abramovich ikh baga hemjeegeer
uvlun avsan ni tuuniig  iinhuu 32hon nasand ni 
orosiin hamgiin bayan bolgojee.Tuunii  medeld: gazariin tos(SIBNEFT), hungun tsagaan (hojimiin RUSAL), ORT-TV bolon AEROFLOT(26%) bagtaj bailaa. Ene bukhniig tereer medeej umnuh uyiin iveen tetgegcheesee bugdiig ni  1 terbum Dollaraar hudaldaj avsan ni tuunii amdraldaa hiisen hamgiin ashigtai naimaa baiv.


Sankhuu ediin zasag uildverliin ezent gurenii sergen mandalt


Abramowich uuriin companiin huvia negtgen ulmaar  Londond uuriin  "MILLHOUSE Capital Holding"-g  baiguulav. Tus Holding ni 2003 ond SIBNEFT-n 88%, AEROFLOT-n 26%, bolon RUSAL 50% (Delhiid 2dah tom uildverlegch) ezemshdeg baina.
Tuunees gadna tuunii medeld Daatgal, Automobil, tsaasnii uilderuud batgah ba "RusPromAvtog Holding"-n 37,5% (GAZ-n huvzaa ezemshigch) hamtran ezemshdeg. Nuguu hamtragch ni orosiin uur neg Oligarchi bayan Olag Deripaska ym.

Uls turch Abramowich

Bagshtai ni  tohioldson uil yavdlaas surgamj avan shavi ni turiin hatuu tsaazaas  uuriiguu hamgaalahiin tuld uls turd hul tavisan gedeg. Ingehdee tereer bagsh shigee hen negniig iveen tetgesengui harin uuruu huchee uzlee. Amjilttaigaar DUMA-n gishuun bolj Duma-n gishuunii haldashgui darhan erhiig olj avav. Tuugeer ch zogsohgui 90 onii suulcheer neleed heden say dollariin hurungu uurinhuu halaasnaas gargan zuun sibiriin Chukotka mujid hurungu oruulalt hiin tus mujiin 80000 irgediin sanaliig avch tus mujiin amban zahiragchaar songogdson yum. Medeej zugeer neg amban zahiragch bolohiin tuld tereer ene alhamiig hiisengui ee. neg talaas ene muj ni gazariin tosnii tomoohon ord gazartai buguud uuniig ni  ashiglan SIBNEFT 2004 ond tus mujid gazariin tos olborloj ehelsen yum. Nuguu talaas orosiin tatvariin huuliin tsoorhoig ashiglahiin tuld gej helj boloh ym. 2004 suulchees ehlen ulsiin prokuroriin gazraas sankhuugiin togtvorgui zartsluulalt gesen  shaltgaanaar Chukotka mujiin zahirgaanii esreg murdun baizaah ajillagaa ehlejee.   Tuunees gadna  Moskva-n niit 22 companiud neleed heden zuun say Dollariin tatvariig Chukota mujiig ashiglan  tend  burtgeltei geen nereer  ulsad  tuluugui bna. Medeej edgeer companiin toond Abramowichiin companiud  ch orson bdag. 2008 ond Abramowich Amban zahiragchiin albaa duusgavar bolgoson bna.


Ezent gurnii muhul

2001, 2002 ond Putin dahin songodsoniihoo daraa huchirheg Oligarchi-uudiin  esreg murdun mushguh ajillagaagaa ulam idvehijuulsen baidag. Abramowichiin SIBNEFT ch terhuu huuli sahiulagchdiin haraanaas garsangui.

2003on  ehen uyed zaluuhan
Abramowich  gazariin tosniii hugjil devshliig hurdasgagch hemeen orosiin hevlel medeelleer bichigdsen baidag, getel tun udalgui mun onii suuleer tuuniig orosoos garch baruunii ornuudad hurungu oruulah sonirholtoi hemeen hevleleer bichij bolj.2003 onii10 sard Putin Chodorkowskid tamag tavisanii daraa. Abramowichid adilhan huvi zaya tohiohgui gehed magdlal tun baga bailaa.
Inhuu tereer uuriin huvi ezemshdeg "SIBNEFT"-g YUKOS-d , "AEROFLOT"-n mun "RUSAL"-n

huviig  ch zarj eheljee. Hed heden terbumaaraa "MILLHOUSE HOLDING" dansand orj ehlev.Harin  Chodorkowskiin barivchlagaatai holbogdon SIBNEFT -g YUKOS -d zarah naimaa butelgui bolson bna.

Abramowich ni,
Beresowsk Chodorkowski geh met  busad tuhain uyiin oligarchuudiin  adil   Putinii yerunhiilegchuur songongdon garch irehed idvehtei orolzson bailaa. Neg ugeer helhed Putin hezeech tedenguigeer yerunhiilegch bolohoorgui baijee. Gehdee bugd l Putin-g busdiin adil tun udahgui ogtsorno gej tootsooldog baiv. Putin yerunhilegch bolsoniihaa daraa  oligarchi-uudiin sanasanii daguu bugdiig hiisengui  harin ch tendnii hayzgaargui erht baidliig ni haaj eheljee.  Ingeed 1998  yerunhiilegchiin eeljit songuuli bolohod Beresowski bolon Chodorkowski nar Putinii esreg uil ajilgaa yavuulj ehelsen buguud surug huchnii namuudiig demjij ehelsen bna. Harin Abramowich  zaljin  hersuu uhaanaar Putind unench baij tuuniig demjsen bna.  Songuuliin daraa gehed l Putinii zasgiin gazart Abramowichiin humuus olon bolov. Ingeed 2005 ond tatvariin gazar SIBNEFTees 1 ter bum Dollariin nuhun tulbur nehemjilehed   Abramowich tanil tal holboo sulbeegee ashiglan  tatvariig 300 say am Dollar bolgon buulgajee. Sain ajillasaniihaa dund SIBNEFT 2005ond  huvi ezemshigchiddee 2,3 terbum Dollarrin noogdol ashig onogduuljee. Tuunees gadna tonog tuhurumj saijruulah shine ord gazar ashiglaltand oruulahad hurungu mungu heregtei baisan ch 2004  ond 1,1 Terbum $ , 2003 1,2 Terbum $ noogdol ashigiig huvitsaa ezemshigchiddee taraasan bna. Iinhuu MILLERHOUSE holdingiin 72%iig ezemshdeg Abramowich hulbumbugt hurungu oruulah tsaashdiin heden terbumtai boljee.
Tun ch udalgui humuusiin huleen taamaglaj baisan ni  biyellee olj
Abramowich SIBNEFT -nhee ezemshdeg 72,6%iig ulsiin GAZPROM-d 13 Terbum$-r  huldaldlaa.

Baruunii Investmentbankiiruud tuuniig hervee baruunii zah zeeld zarsan bol dood tal 2 dahin ikh uneer zarah baisan gedeg bol hevlel medeellihiin Kreml hezeech iim alham hiilgehiig zuvshuuruhgui getsgeedeg.
Abramowich uuruu MILLHOUSE HOLDING-n 72% ezemshdeg bolj uldsen ni baga huvitsaa ezemshigchid  bdag buguud chuham hen heden huviig ezemshdeg ni  todorhoigui baidag bna. Jeltsinii toiron hureelegchid ni odoogiin Putinii apparatiin gishuud baij boloh yum gesen taamaglal baidag. AEROFLOT -nhoo huvitsaag tereer uur negen Oligarchie boloh A. Lebedevt zarjee.

Orosiin Bayan hiiliin chandad


Abramowich 2003 ond gadna dotnii hevlel medeelleer neleed shuugian tarisan, yalanguya England-d tuunii hiisen alham neg hesegtee l namjihgui blaa. Uuriin shine Hobby boloh football-daa 400 say $iin  hurungu oruulalt hiin domogt Chelsea Clubiig hudaldan avav. Tuugeer ch  zogsohgui Europiin urdaa baridag toglogchdiig undur uneer hudaldan avch unduruur tsalinjuulj bailaa. Tereer neg musun eh ornosoo durven garaagui buguud huvi ezemsegch toomoohon companuudiinhaa huvitsaag durtai durgui zarsan ch bas bus jijig businesuud ni orosdoo uil ajillagaagaa yavuulsaar bailaa. Medeej ikh baga hemjeegeer Putin-g hurleeegchidtei holbootoi nuluutei bailaa. Gadaadiin football clubd hurungu oruulalt hiisen hemeen eh orondoo ni bagagui hemjeenii shuumjleld urtuh bolov. Uuniig namjaah gesendee ch uu esvel uneheer orosiin football hugjild huvi nemeree oruulya gej bodsondoo ch uu, tereer Moskwagiin ZSKA .-g 50 sayar hudaldaj avchee. Huchin charmailt ni hooson uldsengui ter jildee l  tuunii  "ZSKA"  ni       " UEFA CUP"-n ezen bolloo.
Tereer Londond neleed  olon say dollariin unetei edlen gazar hudaldan avsan buguud 90 say Dollaraar dalain hulug ongots, 100 sayar Boeing 767 hudaldan avchee.
Tereer Gazriin tos, hungun tsagaanii business-eesee salaad zugeer suusangui .Orosiin tumurlugiin uildveriin ihenh huviig "EURAS-HOLDING" -n nereer hudaldan avav. Tuuniig iinhuu "chuluutei" duraaraa hurungu oruulalt hiin orosiin neg strategie chuhal sektoriig hudaldan avch baigaag Kreml zugeer haraad suuj baigaag ajiglagchid SIBNEFT -g Kremld zarsan naimaatai holbootoi gej uzdeg. Tumurluguus gadna tereer cementiin businessd hurungu oruulalt hiisen bna.


Tsagaan tsamtsan deerh har tolbo


Abramowichiig 2008 ond tuunii Londond tsagaachlan amidarch bgaa negen tsagiin bagsh, Iveen tetgegch, asran hamgaalagch  asan Beresowski  Londonii shuuhed 2,3 terbum dollariig umnu  ni uuriin ezemshdeg baisan SIBNEFT, RUSAL Companyiin huviduad nehemjilsen bna.
Harin Abramowich uuriin meduulegtee Beresowskitoi hezeech hamtran ajillaj baigaagui buguud ter Beresowskiin Kremliin tanil taliig l ashiglaj bsan hemeen meduulsen baidag. Mun umnu 2001 ond 1,3 Terbum dollar Beresowskid tulsun hemeen meduuljee.

Ediin zasgiin hayamral

Ungursun ond bolj ungursun ediin zasagiin hayamral tuuniig toirch ungursungui. Hervee ter 2008 ond " Euras Holding" -iin Tumurlugiin Uildver , Ukrainiin tumuriin uildveriig hudaldaj avsan bol delhiid 5-d oroh tom koncern boloh bailaa. Haramsaltai ni bukh yum esergeer ergej 2008 onii 5 sard 43 terbumiin usd une hurch baisan Euras Holdingiin une jiliin etses gehed 5 han terbum bolon buurchee. Haymral orosiin zeeleer sankhuujuulen hudaldan avsan Tumurlugiin koncernuudad hundeer tuslaa.  "Euras Holding " ni hoid amerikiin olon tumurlugiin uildveruudiig hudaldan avsan buguud tedgeer ni golduu zeeliin sankhuujilttai  baijee.Ingeed  gadaad dahi  zeeliin uriig tuluhiin tuld orosiin ulsiin banknaas 2008 ond 1,8 Terbum $ iin  buyu orostoo hamgiin ihed tootsogdohuits hemjeenii zeeliig  avsan bna. Ene ni tuuniig odoog hurtel holboo sulbee saitai baigaag ni haruulj bgaa hereg ymaa.

Keine Kommentare:

Kommentar veröffentlichen